Steg 2 – Se pengarnas flöde (på papper)

Syfte och mål

Det övergripande syftet med detta andra steg i Balansbladets ”Kom-igång-guide” är att ge dig en utökad förståelse för hur pengar flödar i en privatekonomi och hur du kan styra din ekonomi för att nå de mål och drömmar som du  vill.

Målet  är att du skall:

• Få en introduktion till de tre olika typerna av privatekonomier som man kan
  • Enkel ekonomi
  • Stressad ekonomi
  • Generativ ekonomi
• Utöka din kunskap om Resultaträkningen med konceptet
  • ”Aktiva” och ”Passiva” inkomster
  • ”Aktiva” och ”Passiva” utgifter
• Få en introduktion till begreppen och nyckeltalen
  • Ekonomisk trygghet
  • Ekonomisk frihet

Om du tycker att det saknas något eller något i denna guiden är otydligt – kontakta gärna oss via e-post: support@balansbladet.se.

Steg 2.1 – Introduktion till ”Enkel ekonomi”

Pengar kan flöda genom din ekonomi på en rad olika sätt, men det finns tre grundmodeller som är de absolut vanligaste. Den första modellen kallar vi enkel ekonomi, du kan också känna igen modellen om vi säger låginkomstmodellen, bilden visar flödet tydligt.

Pengar flödar in i form av lön, används sedan till att täcka utgifter – pengarna försvinner på så sätt ut ur din ekonomi. Modellen är rak och enkel och kännetecknas av väldigt lite aktivitet när det gäller tillgångar och skulder.

Steg 2.2 – Introduktion till ”Stressad ekonomi”

Den andra modellen är den absolut vanligaste och den kallar vi stressad ekonomi, där hamnar de flesta som har medelinkomst.

Systemet kännetecknas av höga inkomster men ändå obefintligt resultat tack var resursslöseri bland tillgångar och skulder. Pengar kommer även här in i form av lön och man betalar sina utgifter. Efter detta finns dock merparten av pengarna kvar i systemet och för dessa köper man vad då? Jo, man köper det vi kallar tärande tillgångar, alltså något som beter sig som en skuld. Man köper hus, större hus, bil, båt, sommarstuga, en till bil och så vidare. Alla dessa saker skapar utgifter och på det sättet försvinner pengarna ut återigen ur ekonomin. Om man genom hårt arbete och försakande lyckas öka sin lön, så ser man snabbt till att fylla upp med nya tärande tillgångar så att inget kapital finns kvar i systemet.

Steg 2.3 – Introduktion till ”Generativ ekonomi”

Den tredje modellen är det vi kallar för den generativa ekonomin och visar hur människor som har överflöd av såväl tid som pengar agerar i sitt system.

Det generativa systemet bygger också på att det kommer in någon typ av inkomst. Den inkomsten används sedan i absolut största möjliga mån till att köpa tillgångar, dessa tillgångar ger nya inkomster och för dessa inkomster köper man nya tillgångar. Systemet kännetecknas av att man inte använder sina pengar till utgifter utan först sätter dem pengar i arbete. Sedan används de pengar som pengarna skapat till utgifter, eller kanske rent av sina pengars, pengars pengar. Här sätter man pengar i arbete snarare än att sätta sig själv i arbete för att få pengar.

Den som tillräckligt framgångsrikt arbetar med den generativa modellen når med tiden inte bara ekonomisk trygghet utan kan också snart unna sig en del lyx i form av stora aktiva utgifter utan att behöva byta sin egen energi mot pengar i det vi normalt kallar ”arbete”.

Steg 2.4 – Aktiva och passiva inkomster

En inkomst kan delas upp i två grupper – aktiva och passiva inkomster. Kort sagt kan man säga att en aktiv inkomst är en inkomst där du har bytt din tid eller din energi mot pengar – eller  kanske både och. Om du slutar att ge av den energin så slutar ganska snart även inkomsten. Du får kanske lön från ett företag mot att du inställer dig 09.00 varje måndagsmorgon. Du får studiebidrag från staten mot att du tenterar av ett visst antal studiepoäng varje termin.

Passiva inkomster är de pengar som kommer in i din ficka utan att du ger lika mycket av din energi tillbaka. De flesta passiva inkomster kommer sig av att du en gång, vanligtvis i början, ger en stor mängd energi för att sedan kunna minska mängden energi du lägger in utan att betalningen minskar på motsvarande sätt, tvärtom ökar den vanligtvis med tiden. Du kanske sätter in 100 000 kronor på ett konto med 5 procents ränta, det ger 6 000 kronor år ut och år in utan att du behöver skjuta till mer pengar.

Läs gärna mer om aktiva och passiva inkomster här i manualen genom att klicka här.

Steg 2.5 – Aktiva och passiva utgifter

Utgifter är inkomsternas direkta motsats. Det är de pengar som försvinner ut ur din ficka. Även utgifter kan delas upp i grupperna aktiva utgifter och passiva utgifter.

Låt oss börja med aktiva utgifter. Aktiva utgifter är alla de utgifter du har där du upplever att du får ett värde direkt tillbaka. Du byter pengar mot en annan önskad energi. Vanliga exempel på aktiva utgifter kan vara spännande resor, härliga restaurangbesök, den där tröjan som gör dig glad och gåvan du gav.

Passiva utgifter är de pengar som försvinner ut ur din ficka utan att du känner att du direkt får energi tillbaka. Ett annat sätt att uttrycka det skulle kunna vara de pengar som försvinner ur din ficka även om du är hemma och är sjuk en månad och knappt lyfter näsan över täcket. Vanliga exempel på passiva utgifter kan vara hyra, el, försäkring, mobil, skatt, mat och bensin.

Läs gärna mer om aktiva och passiva utgifter här i manualen genom att klicka här.

Steg 2.6 – Balansblad där du kan fylla i procentsatsen för aktiv/passiv

För att kunna ta hänsyn till huruvida en inkomst är aktiv eller passiv har byggt ut Balansbladet från föregående steg i Kom-igång-guiden med ett fält där du kan ange hur aktiv din inkomst eller utgift är.

I detta fältet anger du hur aktiv inkomsten eller utgiften är på en procentuell skala 0-100%.

Observera att sambandet med procentsatsen är:

• 100% aktiv = 0 % passiv
• 75% aktiv = 25% passiv
• 50% aktiv = 50% passiv
• 25% aktiv = 75% passiv
• 0% aktiv = 100% passiv

Alltså:

• För att ange att inkomsten är 100% aktiv, fyller du i 100 i fältet.
• För att ange att inkomsten är 100% passiv, fyller du i 0 i fältet.

Ladda gärna ner någon av våra följande mallar som du kan använda själv:

• Anna och Johans Balansblad från föregående exempel med ifyllda värden för aktiva/passiva inkomster och utgifter: i Excel-format [.xls] eller pdf-format [.pdf].
• Ett tomt Balansblad som du kan fylla i själv: i Excel-format [.xls] eller i pdf-format [.pdf]

Steg 2.7 – Nyckeltal: ekonomisk trygghet

När du har fyllt i hur aktiva och passiva alla dina inkomster och utgifter är så kan du räkna ut det ekonomiska nyckeltalet ekonomisk trygghet:

Tolkningen av ovan är således att om dina passiva inkomster är större eller lika med dina passiva utgifter så är du ekonomiskt trygg. Att vara ekonomiskt trygg betyder att de inkomster som du får in utan att behöva lägga din tid eller energi betalar alla de utgifter som du har som du upplever att du inte får någon tid eller energi tillbaka. Det innebär också att alla dina pengar som du tjänar på ditt ”jobb”, där du byter din tid och din energi mot pengar, går till aktiva utgifter som ger dig tid eller energi (om du inte sparar dem.)

Läs mer om ekonomisk trygghet i manualen genom att klicka här.

I Balansbladet visas din ekonomiska frihet enligt bilden nedan:

I fallet ovan använder vi Anna och Johans Balansblad sedan förra exemplet och då kan vi se att deras ekonomiska trygghet är minimal (ca 0,67% avrundat till 1%) eftersom alla deras inkomster är aktiva, och större delen av deras utgifter är passiva (63,94%).

Steg 2.8 – Nyckeltal: ekonomisk frihet

Om du i Balansbladet är noga med att ange huruvida dina inkomster och utgifter är passiva eller aktiva kan du även mäta på det viktigaste nyckeltalet ekonomisk frihet. I Balansbladet definierar vi ekonomisk frihet enligt följande:

Tolkningen av ovan är således att om dina passiva inkomster är större eller lika med din totala utgifter så är du ekonomiskt fri. Det betyder att dina passiva intäkter, de pengar som du får in utan att behöva lägga tid eller energi, betalar allt.

I Balansbladet visas din ekonomiska frihet enligt nedan:

I fallet ovan använder vi också Anna och Johans ekonomi från föregående sida. Precis som på föregående nyckeltal – ekonomisk trygghet – är den väldigt låg för Anna och Johan eftersom deras passiva inkomster endast är 150 SEK och deras totala utgifter är 34 977 SEK.

Hur hänger det ihop?

Nu när vi har definierat allting – inkomster, utgifter, aktiva, passiva, resultaträkning, balansräkning, enkel, stressad och generativ ekonomi – så kan vi också knyta ihop säcken.

• Enkel ekonomi – handlar till stor del att det kommer in aktiva inkomster som sedan bekostar aktiva och passiva utgifter.
• Stressad ekonomi – handlar till stor del om att det kommer in aktiva inkomster som ska bekosta aktiva och  passiva utgifter, som många gånger ökas på av skulderna på t.ex. hus, bil och båt.
• Generativ ekonomi – handlar till stor del om att det kommer in aktiva inkomster som går till att köpa tillgångar, riktiga tillgångar såsom värdepapper (t.ex. aktier och fonder) och/eller fast egendom (t.ex. hus som hyrs ut). Dessa genererar i sin tur passiva inkomster i form av utdelning och avkastning. Dessa återinvesteras i tillgångar och ger mer avkastning och så snurrar det runt. Till slut kan det snurra runt så mycket att man inte längre behöver mer aktiva inkomster, utan man kan helt och hållet försörja sig på de passiva inkomsterna – den ekonomiska friheten!

Nästa steg!

Gratulerar till att ha gjort färdigt detta steget. Vår rekommendation är att du gör Balansbladet enligt ovanstående modell för den senaste månaden, innan du går vidare till nästa steg och registrerar ditt konto på Balansbladet.se

Klicka här för att komma till nästa steg i kom-igång-guiden:

• Till nästa steg: Steg 3 – Skapa ett konto på Balansbladet.se
• Tillbaka till föregående steg: Steg 1 – Balansbladet på papper
• Tillbaka till startsidan för kom-igång-guiden